Det är väl ändå en jävla tur att man har rest en del i sitt liv. För det var fasen en utmaning att ta sig tillbaka hit kan jag säga!

Det hela började med att pappa körde mig till Oslo - Gardemoen. Där var det bara att lämna in väskan och sen gå till gaten. Inga konstigheter. Flygresan gick fint. Men sen..

Jag hade redan lite ont i magen innan jag åkte, för jag visste att det skulle bli jäkligt tajt om tid för att hinna med tåget. Jag visste också att om jag missade tåget så skulle jag få spendera natten på flygplatsen och förmodligen inte ha nåt jobb, eftersom jag lovat att komma dagen efter.

Tillslut kommer jag i alla fall av det där förbaskade planet, kubbar bort till bagagebandet och står där o väntar o väntar..efter några minuter börjar bandet rulla. Och det är fasen helt otroligt! Min väska var typ nummer fem! Min brukar alltid vara bland de sista. Man ska ha tur ibland. Från det att jag gick av planet hade jag ju ca 30 min på mig innan tåget skulle gå.

Sen kom nästa grej. Vart fasen går tåget ifrån? Frågade nån snubbe, och så var det bara att börja springa igen. Väl framme vid tåget var det ett meckel innan jag fattade vilket tåg det var som jag skulle med. Men det löste sig och jag var nu på väg till Zürich mainstation. Gött tänkte jag! Nu kan jag pusta ut.

Men icke. Zürich tågstation är väl inte direkt den smartaste man varit på. Ingen logik. Men eftersom jag klarat mig på både Los Angeles, New York och Londons flygplats själv några gånger så borde jag väl för fasen kunna hitta rätt tåg.
Och det gjorde jag. Trodde jag i alla fall. Jag visste ju naturligtvis inte vad endstationen hette, vilket gjorde att jag helt o hållet fick gå på avgångstiden. Jag såg bara ett tåg på displayen som gick 20.40..så alltså måste det vara det! Tog mig bort till plattform 24. Frågade en tågkonduktör om tåget som skulle komma dit gick till St Anton. Men man lär sig av sina misstag. Fråga aldrig en tysktalande man något som är jävligt viktigt!
För puckot kan inte ha fattat vad jag menade. Tåget rullade in och magkänslan sa att detta inte stämmer. Jag frågade en annan konduktör. Han skrattade. "Du ska till dom internationella tågen där upp"
Klockan var 20.37, jag var på plattform 24, mitt tåg gick om tre minuter och jag hade inte en jävla aning om vart jag skulle.

Tar tag i väskan, springer som en jäkla gazell upp för rulltrappan och bort mot alla avgångstabeller. Frenetiskt letar jag bland de typ 50 olika avgångarna, efter just min!
Och där var den. På en annan display! En egen liten speciell för utriskeståg..helvete. Tåget går från plattform 3. Vart är det!?!

Jag frågar en stor man i rock som är fullt upptagen med en bolmande cigg i munnen. Denna gången fick jag ett korrekt svar. Klockan var nu 20.39

Gazellkvinnan tar sats och springer så att hon får blodsmak i munnen, svetten rinner, mössan hoppar upp o ner som på en jäkla smurf. Hon tänkte fan inte sitta på Zürich tågstation i 12 timmar för att hon missade tåget med en minut.

Hon hann..och väl på tåget var hon mycket nöjd med sig själv.

Tre timmar senare anländer tåget och den mycket sletna gazellkvinnan till St Anton. Då var det bara att börja dra väskan i snöslakset hem till Nasserien. Typ en kilometer..tur att det inte är längre.

Sen blev det dusch och tre jägershots  innan hon begav sig ut för att träffa vännerna och fira Sebastian. Det blev en mycket lyckat kväll. Och det var så kul att träffa alla igen :)

Efter 12 h resande, 4 h festande och 4,5 h sömn var det dags att bege sig till jobbet för ett dubbelpass. Sen var det sängen som gällde några timmar.

Nu har jag gjort lägenheten kliniskt ren eftersom Sebban hade sett till att den såg ut som en svinstia. Var det inte du som var så ordentlig? haha..eller?

Ikväll blir det middag med Reidar, Henke, Alex och några. Sen blir det party party och Happy New Year :D